Senast ändrad
19-010-14

website design software
FOLKDANS

Folkdans brukar vi kalla de danser som dansades förrförra seklet och tidigare, som har förts vidare genom tradition.
Hit hör bl.a. många av "turdanserna" där fler än 2 dansare utför turer i olika uppställningar.
Det är vanligt att folkdanserna, som namnet antyder, har dansats av "vanligt folk", även om de från början dansades av "finare folk".
Vi dansar både ursprungliga folkdanser, varav de flesta har karaktären av sällskapsdans, och danser som har sitt ursprung i folkliga danser som modifierades av skolade dansare under 1800-talet.
Folkdanser kan också vara skapade för att visa en händelse i livet. Sådana danser är bland andra "väva vadmal" och "dansa kronan av bruden".
Under början av 1900-talet ville även många musikforskare värna det svenska musikarvet, i takt med tidens nationalistiska strömningar. Koreografer lät sig inspireras av folkliga danser och låtar, och skapade musik och dans för sceniskt bruk. Melodierna är traditionella låtar men spelsättet kan skilja sig lite från det den folkliga dansen. Utifrån dessa danser skapades folkdanslagen, som alltså dansar koreografier från förra seklets början. På grund av folkdanslagen är det dessa koreografier som de flesta svenskars tänker på när de hör ordet folkdans, och vad gäller svenska förhållanden har det ordet därför fått en något annorlunda betydelse än det normalt har.

Gammeldans kallar vi en del av de folkliga danser som fanns före 1930-talet, innan jazzmusiken och de nya danser man dansade till den kom till Sverige.
De gamla danserna fick därför namnet gammeldans. Dessa danser blev populära i mitten av 1800-talet, på bekostnad av äldre danstyper såsom polska, långdanser, kadrilj med flera.
De danser vi räknar till gammaldans är schottis, polka, hambo, vals, snoa och mazurka.
En del varianter på gammeldanserna som vi dansar ibland kallas gillesdans.

 

[Södertälje Folkdans] [OM GILLET] [VERKSAMHETER] [FOLKDANS] [STYRELSE] [KALENDER] [KONTAKTA OSS] [BILDGALLERI] [LÄNKAR] [AKTUELLT]